Blåbärsmössan
Nu har jag rensat mitt förråd i lägenheten. Om jag gör det nu blir det inte lika mycket jobb i sommar när jag måste fördereda inför flytten, tänkte jag.
Jag började runt två tiden och nu är jag nog nöjd för den här gången. Drygt sex timmar har jag plockat bland gamla papper, prylar och allt annat jag lyckats spara och lägga i en låda.
Fem kassar med brännbart, två kassar till pappersinsamlingen, tre kassar med kläder till klädinsamlingen och lite saker som jag ska kolla om nån i famlijen vill ha. Rensade ut ungefär 5-6 banankartonger. En i timmen!
Som alltid fyndar man lite, med betoning på lite. Men i alla fall så hittade jag ett presentkort på Duka, två biobiljetter och mina papper jag behöver till deklarationen.
Saker känns allmänt överskattade. Man samlar på sig en massa men till vad? Glädjen i saker ligger inte kvar i en evighet. Hittade mina bordtennispokaler från upplandstouren 2001-02. Då var man nöjd över plastbitarna men nu ligger det inte så mycket värde i det.
Man lär väl få rensa ut saker hela livet mer eller mindre. Men det är ändå ganska kul att få minnas att man hade blåbärsmössa när man var 7, att min första (och enda) fluga var röd-vit prickig och att man aldrig lämnade tillbaka det där spelet man lånade av sin bästa kompis för 8 år sen.
Jag började runt två tiden och nu är jag nog nöjd för den här gången. Drygt sex timmar har jag plockat bland gamla papper, prylar och allt annat jag lyckats spara och lägga i en låda.
Fem kassar med brännbart, två kassar till pappersinsamlingen, tre kassar med kläder till klädinsamlingen och lite saker som jag ska kolla om nån i famlijen vill ha. Rensade ut ungefär 5-6 banankartonger. En i timmen!
Som alltid fyndar man lite, med betoning på lite. Men i alla fall så hittade jag ett presentkort på Duka, två biobiljetter och mina papper jag behöver till deklarationen.
Saker känns allmänt överskattade. Man samlar på sig en massa men till vad? Glädjen i saker ligger inte kvar i en evighet. Hittade mina bordtennispokaler från upplandstouren 2001-02. Då var man nöjd över plastbitarna men nu ligger det inte så mycket värde i det.
Man lär väl få rensa ut saker hela livet mer eller mindre. Men det är ändå ganska kul att få minnas att man hade blåbärsmössa när man var 7, att min första (och enda) fluga var röd-vit prickig och att man aldrig lämnade tillbaka det där spelet man lånade av sin bästa kompis för 8 år sen.
Kommentarer
Trackback
