jbirgersson

Fredric Skinner föddes i Amerika och var förespråkare för behaviorismen. Han menar att allt beteende påverkas av de konsekvenser de får. Man kan alltså åstadkomma beteendeförändring med hjälp av positiv och negativ förstärkning, man förstärker det man vill belöna. Skinner kallar detta för operant betingning, en förstärkning har till syfte att få individen att fortsätta med sin aktivitet. Det finns både positiva och negativa förstärkare. Positiva förstärkare fungerar som belöning när de förs in i en situation medan negativa förstärkare fungerar som belöning då de avlägsnas från situationen (att släcka ut ett oönskat beteende genom att ta bort ett negativt stimuli). Straff anses inte som en bra metod, den leder bara till ett tillfälligt undertryckande av den oönskade responsen, utan att den försvinner från beteenderepertoaren. Att tänka på är att alla människor inte är intresserade av samma belöning eller mål, det kan variera mellan personer och kulturer.

Fredric Skinner föddes i Amerika och var förespråkare för behaviorismen. Han menar att allt beteende påverkas av de konsekvenser de får. Man kan alltså åstadkomma beteendeförändring med hjälp av positiv och negativ förstärkning, man förstärker det man vill belöna. Skinner kallar detta för operant betingning, en förstärkning har till syfte att få individen att fortsätta med sin aktivitet. Det finns både positiva och negativa förstärkare. Positiva förstärkare fungerar som belöning när de förs in i en situation medan negativa förstärkare fungerar som belöning då de avlägsnas från situationen (att släcka ut ett oönskat beteende genom att ta bort ett negativt stimuli). Straff anses inte som en bra metod, den leder bara till ett tillfälligt undertryckande av den oönskade responsen, utan att den försvinner från beteenderepertoaren. Att tänka på är att alla människor inte är intresserade av samma belöning eller mål, det kan variera mellan personer och kulturer.

Ivan Pavlov från Ryssland hade en teori om klassisk betingning som är central när vi ska förklara hur känslor knyts till nya situationer och varför vi söker upp vissa situationer medan vi försöker undvika andra. För att förklara detta behöver vi känna till begreppen stimuli och respons. Stimuli är något som når oss via våra sinnen, till exempel en doft, ett ljud eller en smak. Våran reaktion på doften, ljudet eller smaken kallar vi för respons. I ett experiment som Pavlov utförde där han använde sig av hundar så uppnådde han att känslorna och reaktionerna knöts till nya situationer. Hundarna i exemplet gav automatiskt en reflex när de fick syn på mat, salivavsöndring. Genom att ringa i en klocka precis innan hundarna skulle få maten så hade han lyckats få hundarna att reagera på andra stimuli (klockan). Nu var det klockan som fick det att vattnas i munnen utan att de ens hade fått syn på maten. Klassisk betingning är en typ av inlärning där vi lär oss att koppla ihop ett stimuli med ett annat. Från maten till klockan!

Känsloreaktionerna är en viktig beståndsdel i betingningen. Vissa känslor väcker angenäma känslor medan andra väcker obehag. Vad som händer är att dessa känslor kan utlösas av annat som är nära i tid (som exemplet med klockan) eller rum. Vi uppfattar dessa som signaler (förvarningar) om något angenämt eller obehagligt och handlar därefter. Enligt hedonismen försöker människan undvika obehag och eftersträva lust. Om en elev svarar fel på en fråga i klassrummet och hör hur kamraterna skrattar åt honom kan han komma att känna obehag inför den situationen och undvika detta genom att till exempel låta bli att svara. Där vi ska prestera något finns en rädsla för att misslyckas.

Albert Bandura från Canada är särskilt känd för sin teori om lärande genom observation och imitation. Han gick från ett behavioristiskt synsätt till ett mer kognitivt synsätt. Vid lärande genom observation går individen igenom fyra delprocesser: uppmärksamhet, memorering, efterlikning och motivation. Uppmärksamheten riktas mot det som är intressant. Vidare kräver memoreringen en kognitiv process för att överföra det man ser till minnet. Efterlikningen sker då man försöker återskapa/efterlikna beteendet, vilket kräver korrigering av det egna beteendet. För att individen sak omsätta sin kunskap i handling måste det finnas en positiv förstärkning, motivations- och förstärkningsprocessen. Då vi har en bild av vad vi vill uppnå genom observationen och är nöjda med det vi åstadkommer upplever vi det som förstärkning, det behöver alltså inte komma från andra. Vi kan även få förstärkning genom att se andra bli belönade för samma beteende, ställföreträdande förstärkning.

Lev Vygotskij föddes i Vitryssland. Han studerade människans utveckling och menade att utvecklingen inte endast kan förstås med en princip. Han menade att all intellektuell utveckling och allt tänkande är ett resultat av socialt samspel mellan människor. Idén han hade var att vi använde redskap för att komma vidare i utvecklingen och överhuvudtaget socialiseras till människor. Det viktigaste redskapet är språket och främst talet, då lärandet sker via kommunikation och tänkande. Istället för att individuell utveckling leder till social aktivitet menar Vygotskij att vi lär oss tack vara det sociala, alltså det sociala kommer före det individuella.

Vygotskij skapade begreppet den proximala utvecklingszonen, (proximal betyder närmsta) Med det menas att ett barn, med hjälp av en vuxen (eller mer kunnigt barn), lyckas utföra saker som barnet inte skulle klarat av på egen hand. När barnet sedan själv utför samma uppgift igen klarar han/hon av uppgiften bättre än vad barnet kunde innan. Vad gäller undervisningsnivån anser Vygotskij att den bör ligga lite över det eleven redan kan, en uppnåelig utmaning.

Enligt social konstruktivism kan alltså en god användning av redskap och mediterande hjälpare stimulera elevens utveckling, man kan alltså påverka utvecklingsprocessen (motsatt mot vad Piaget säger).

Jean Piaget var en kunskapsteoretiker från Schweiz. Hans mål med sin forskning var att komma underfund med kunskapens struktur.

Med konstruktivism menas att kunskap inte är något som finns utan något som skapas av människor i vår strävan att förstå och förklara världen. Kognitiv konstruktivism fokuserar på vad som händer i huvudet hos individen. Inlärning ses som en individuell angelägenhet som sker i samspel mellan individen och omvärlden där även miljön är en förutsättning för inlärning. Utveckling består i att de kognitiva strukturerna förändras, att man omvärderar sina kunskaper vid ny information/intryck. Utvecklingen sker genom medfödda processer - assimilation och ackommodation - där assimilation kan förklaras att då vi hamnar i nya/okända situationer försöker vi tolka och förstå situationen med kunskaper vi redan har, vi förklara det nya med hjälp av det vi redan kan. Ackommodation är då våra tidigare kunskaper är otillräckliga och vi måste tänka om och skapa ny kunskap, vi justerar och förändrar de kognitiva strukturerna, ny kunskap bildas.

     Vi är födda med en självreglerande process som gör att vi strävar efter att nå jämvikt då någonting inte stämmer. Det är denna strävan (inre motivation) som leder till ackommodation och därmed till ny kunskap.

Piaget delar in utvecklingen i fyra stadier. Han menar att förändringen i dessa stadier följer ett mönster. Då nya strukturer uppstår och omorganiseras får vi mera kunskap och går in i nästa stadie. Ett tydligt drag i utvecklingen är när vi som barn går från det konkreta stadiet till det abstrakta. I sjuårsåldern har de flesta uppnått reversibelt tänkande vilket innebär att kunna vända ett tankeled. Ett exempel är att ett barn kan förstå att den smala långa vasen rymmer lika mycket vatten som den låga med större diameter.

   Piaget säger att kunskap inte kan förmedlas som en färdig produkt utan att individen konstruerar sin egen kunskap

En tid av ovisshet, förväntan och förhoppningar har nu börjat övergå i lite mera vardagskänsla. Inget negativt med det, tvärtom. Nu har jag landat och börjar greppa situationen jag lever i.
     Mitt rum på 19,6 kvm är inrett efter bästa förmåga. Med fem minuters cykelavstånd till min älskade, fem minuter till IKSU och sju minuter till universitetet så har jag hamnat mitt i Umeå. Vad är det då jag studerar?! Efter föreläsningar om vad programmet innebär har jag lärt mig svara:
- Vi får ingen direkt yrkestitel. Utbildningen ger istället en tvärvetenskaplig utbildning med pedagogik som huvudämne. Vi lär oss analysera, argumentera och författa vetenskapliga skrifter baserade på idrottsvetenskapliga grunder. Vi får en bred kunskapsbas vad gäller idrott, organisation, hälsa, friskvård och är därför flexibla i vårat kommande yrkesval.
    
     Jag känner mig hemma här. Nånting ger en känsla av att jag är på rätt ställe. Förmågan att leva här och nu är lättare än den har varit förrut. Det här är bra! 
     
    

Nu ska jag bara packa väskan med det nödvändigaste och sen kommer familjen Andersson hit och hämtar mig för att skjutsa mig till Västerås flygplats.
Landar i London halv fem och sen ska jag bara ta mig till Potters Bar.

En härlig vecka ligger framför oss.

Hur skönt är det inte nu. Provet gick bra och jag hann med sommarens första beachvolleyträning med fyrisbeach.

Kallt i sanden men ändå riktigt roligt, så klart. Man kan lära sig mycket på kort tid. Eftersom jag inte haft någon tränare förut så lärde jag mig rätt teknik och fick många goda tips.

Nu är det bara att öva och börja klättra mot högre höjder.

Dagens mål var Stockholm. Jag lämnade kvar mina arbetskläder på dramaten sista dagen jag jobbade för att jag skulle flyga till London dirket efter och då ville jag inte släpa på dom.

Först nu åkte jag alltså för att hämta hem snickarbyxorna som låg kvar på samma ställe som jag lämnade dom.

Det är mycket turister i stockholm, speciellt runt slottet och gamla stan. Alla med varsin kamera. Undrar vad som lockar mest med Stockholm och Sverige? Antar att det är kungafamiljen och E-type, som vanligt..
Jag tog mig en promenad i gränderna medan solen värmde skönt. Träffade Mimmi för en snabbfika på Café 60. Trevligt att träffa vänner som man inte ser så ofta.

Efter gårdagskvällens samtal med Magdalena, som var bland det bästa på länge, så har min längtan nu nått maxpunkten på skalan. Ni vet, när den slår över hundra och det där wow-ljudet kommer. 
Tur för mig är att det bara är knappt 2 dagar kvar.

Nu gäller det. Det sista provet ska skrivas och sen väntar belöningen.
Har varit lite svårare att diciplinera sig denna gången faktiskt, tycker det är lite märligt. Jag menar, jag har ett prov kvar att skriva. Det sista väntar efter åtta avklarade och efter det här ska jag åka till Magdalena.
Hur kan det vara svårt att motivera sig när så mycket är klart och det bara är ett steg kvar?
Vet inte..
Men det är bara att slå bort andra tankar och läsa in det sista för att sen gå in och briljera!

Hemgrupp igår hos Hanna och Martin.
Hade svårt att koncentrera mig, tänkte mest på annat. Det känns som jag lever lite i framtiden nu.
Räknar ner dagarna, längtar och läser om Vietnamkriget, Kubakrisen, Koreakriget, Perestrojka, Glasnost, Nixon och de allierade på varsin sida av Järnridån. Ungernrevolten 1956, Pragvågen 1968, Mao Zedong vs. 
Chiang Kei-Shek, NEP och Kulturrevolutionen.

"Den som väntar på nåt gott, han blir aldrig fet"

Igår på naturkunskapen dissikerade jag och två labbkompisar ett grishjärta. Inte varje dag det står på schemat.
Ett grishjärta är i storlek och form ganska likt en människas.
Vi fick börja med att ta oss in genom luftstrupen och med hjälp av ett litet rör kunde vi blåsa upp ena lungan. Personligen tänkte jag att lungan skulle vara "tom" inuti men så var det inte. Den som själv vill se får köpa sig en lunga och skära i.
Sedan fortsatte vi djupare in och kom till artärerna, kranskärlen och segel- samt fickklaffarna.

Det jag vill komma till är att det är omöjligt att inte fascineras över hur allting fungerar i kroppen. När man står där med skalpellen och ett "öppet hjärta" ser det mest ut som en massa trådar och rödfärgade hjärtdelar men allt detta får kroppen att fungera.
Vi är en så avancerad skapelse som gör att ju mera man lär sig om människokroppen destå mindre förstår man hur allt kan fungera, tänkte jag.

Med ny energi och förundran över Guds skapelse cyklade jag hem.